Nu är julen förbi och den har varit härlig!
Jag har dock inget spännande att berätta, så jag återkommer på det nya året.
tisdag 28 december 2010
söndag 12 december 2010
Granen är fortfarande naken...
...och ligger dessutom kvar i sin låda. Jag har varit alldeles för lat idag för att fixa med den. Inte har jag tillverkat mer godis heller. Det enda vettiga jag har uträttat idag är att skjutsa E till karategradering (som han naturligtvis klarade galant - nu är han orangebältare), promenera hundar och laga middag.
Resten av dagen har jag suttit klistrad vid datorskärmen. TV-serier och pysselbloggar har avlöst varandra. Nu är jag superinspirerad att tillverka såväl minijulgranar med tillhörande pynt som tändsticksaskar och julkort, men om jag känner mig själv rätt kommer jag inte längre än till planeringsstadiet. Jag behöver verkligen röja upp i mitt hobbyrum nu! Det är ju tragiskt att lite stök ska få hämma kreativiteten på det här viset.
Resten av dagen har jag suttit klistrad vid datorskärmen. TV-serier och pysselbloggar har avlöst varandra. Nu är jag superinspirerad att tillverka såväl minijulgranar med tillhörande pynt som tändsticksaskar och julkort, men om jag känner mig själv rätt kommer jag inte längre än till planeringsstadiet. Jag behöver verkligen röja upp i mitt hobbyrum nu! Det är ju tragiskt att lite stök ska få hämma kreativiteten på det här viset.
lördag 11 december 2010
Godis i natten
Det är sent men ändå lyser en liten flitens lampa i vårt hem. Jag och S kokar julgodis så att det står härliga till!
En sort är färdig, provsmakad och med beröm godkänd. En annan är halvfärdig och svalnar ute. Den ska rullas och doppas i choklad innan den kan kallas klar.
Blir den lika god som den första kan vi definitivt vara nöjda med kvällens insats!
Imorgon väntar ytterligare tre godissorter och en naken gran.
Tredje advent verkar inte bjuda på tristess, den saken är klar!
Uppdatering: Ajdå! Den blev alldeles för god! Nu kommer den ju inte att räcka ända fram till jul! Prutt!
En sort är färdig, provsmakad och med beröm godkänd. En annan är halvfärdig och svalnar ute. Den ska rullas och doppas i choklad innan den kan kallas klar.
Blir den lika god som den första kan vi definitivt vara nöjda med kvällens insats!
Imorgon väntar ytterligare tre godissorter och en naken gran.
Tredje advent verkar inte bjuda på tristess, den saken är klar!
Uppdatering: Ajdå! Den blev alldeles för god! Nu kommer den ju inte att räcka ända fram till jul! Prutt!
Tjäärlek
Tänk en så älskvärd make jag har!
Han till och med svettas tjäärlek*!
*ska uttalas som det är stavat, med tj och långt ä-ljud, à la Idol-Geir (som sa det i varje program, minst en gång men gärna fler)
Han till och med svettas tjäärlek*!
*ska uttalas som det är stavat, med tj och långt ä-ljud, à la Idol-Geir (som sa det i varje program, minst en gång men gärna fler)
Grilloumi...lett?
Eftersom jag inte gillar kött brukar jag steka halloumi till mig när övriga familjen äter kött. Idag på Maxi såg jag att det finns något som heter Grilloumi och är avsett för grill och stekning. Det lät ju bra, så jag slog till.
Så här såg det ut i stekpannan när jag hade skivat och slängt i den.
Allt smälte ihop till en grilloumilett!
Note to self: köp den inte till grillen till sommaren!
Men till den stackars ostens försvar måste jag erkänna att den var jättegod!
Så här såg det ut i stekpannan när jag hade skivat och slängt i den.
Allt smälte ihop till en grilloumilett!
Note to self: köp den inte till grillen till sommaren!
Men till den stackars ostens försvar måste jag erkänna att den var jättegod!
Grattis Jay!
Inte helt oväntat vann han Idol 2010. Han gjorde ett bra jobb, men tyvärr var inte vinnarlåten någon höjdare. Den var ganska blaskig och inget man minns så här dagen efter.
Det ska bli intressant att höra hur hans skiva kommer att låta. Jag har en känsla av att jag kommer att gilla den. Det förutsätter förstås att det även i år blir låtar som passar vinnarens stil och inte som från början, då det var samma låtmaterial oavsett vem som vann.
Hoppas också att det går bättre för Jay än för Erik som vann förra året. Han försvann ju som en avlöning, stackarn.
Det ska bli intressant att höra hur hans skiva kommer att låta. Jag har en känsla av att jag kommer att gilla den. Det förutsätter förstås att det även i år blir låtar som passar vinnarens stil och inte som från början, då det var samma låtmaterial oavsett vem som vann.
Hoppas också att det går bättre för Jay än för Erik som vann förra året. Han försvann ju som en avlöning, stackarn.
fredag 10 december 2010
Nedräkning
Sitter och väntar på Idolfinalen med blandade känslor.
Detta är höjdpunkten på hela säsongen, men samtidigt betyder det ju att allt det där roliga man haft i väntetiden tar slut ganska abrupt
Idolfinal är ungefär som julafton.
Och det är Jay Smith som är tomten!
Detta är höjdpunkten på hela säsongen, men samtidigt betyder det ju att allt det där roliga man haft i väntetiden tar slut ganska abrupt
Idolfinal är ungefär som julafton.
Och det är Jay Smith som är tomten!
När man inte vet att man vet det man vet
För några veckor sen tittade jag och maken på Postkodmiljonären. En fråga var "Vad heter huvudstaden i Indonesien?" "Jakarta!" skrek jag innan svarsalternativen ens hunnit dyka upp. Maken tittar förvånat på mig och frågar "hur fan visste du det?". De andra alternativen kommer jag inte ihåg på rak arm, men Manila och Kuala Lumpur tror jag var med. "För att de andra ligger i Filippinerna och Malaysia" svarade jag och klämde i med den fjärde också, vilken den nu var.
När jag hade svarat var jag lika förvånad själv. Jag är urkass på geografi och trodde inte för ett ögonblick att jag hade rätt. Men se det hade jag! På alla fyra!
Igår hände en liknande sak. En arbetskamrat ropade ut i fikarummet "I vilken delstat är det nu Detroit ligger?" Blixtsnabbt och utan att jag hann tänka svarar min mun "Michigan!". "Javisstja" säger hon. "Va?? Är det RÄTT?" säger jag. Michigan liksom... Medvetet vet jag inte ens att det är en stat. Kunde lika gärna vara en stad, vad mig anbelangar.
Tänk om jag kunde knuffa ut detta vetande som jag inte har någon nytta av eller ens vet att jag besitter till förmån för sådant som jag verkligen behöver veta.
Hjärnan är en makalös manick!
När jag hade svarat var jag lika förvånad själv. Jag är urkass på geografi och trodde inte för ett ögonblick att jag hade rätt. Men se det hade jag! På alla fyra!
Igår hände en liknande sak. En arbetskamrat ropade ut i fikarummet "I vilken delstat är det nu Detroit ligger?" Blixtsnabbt och utan att jag hann tänka svarar min mun "Michigan!". "Javisstja" säger hon. "Va?? Är det RÄTT?" säger jag. Michigan liksom... Medvetet vet jag inte ens att det är en stat. Kunde lika gärna vara en stad, vad mig anbelangar.
Tänk om jag kunde knuffa ut detta vetande som jag inte har någon nytta av eller ens vet att jag besitter till förmån för sådant som jag verkligen behöver veta.
Hjärnan är en makalös manick!
Humor, eller?
Idag träffade jag två personer i jobbet. En av dem har jag pratat med i telefon flera gånger men vi har aldrig setts tidigare. Till saken hör också att jag för det mesta bara pratar med folk via mail eller i telefon, mer sällan i verkliga livet.
När vi hade diskuterat färdigt dagens aktualiteter sa den som jag haft telefonkontakt med: "Vad trevligt att få ett ansikte till rösten. Man hör ju ofta ditt namn nämnas också, men jag visste ju inte hur du ser ut."
"Nä" svarade jag "jag är ju lite som Jesus."
De tittade på varandra, log lite ansträngt och jag insåg att de undrade vad jag var för en kuf. Varför utgår jag ofta ifrån att folk tänker som jag och har hört det jag har hört?
"Ja folk har hört talas om mig men ingen har sett mig..." förklarade jag besvärat.
"Haha, ja du menade såå" sa de och verkade lättade.
Ett skämt som man måste förklara faller ganska platt, eller hur?
Uppdatering: Jag hade dessutom hjälpt dem med en sak, så de kanske drog ytterligare växlar på min Jesusliknelse än vad jag själv gjorde. Att jag skulle vara Guds gåva till mänskligheten... eller något.
När vi hade diskuterat färdigt dagens aktualiteter sa den som jag haft telefonkontakt med: "Vad trevligt att få ett ansikte till rösten. Man hör ju ofta ditt namn nämnas också, men jag visste ju inte hur du ser ut."
"Nä" svarade jag "jag är ju lite som Jesus."
De tittade på varandra, log lite ansträngt och jag insåg att de undrade vad jag var för en kuf. Varför utgår jag ofta ifrån att folk tänker som jag och har hört det jag har hört?
"Ja folk har hört talas om mig men ingen har sett mig..." förklarade jag besvärat.
"Haha, ja du menade såå" sa de och verkade lättade.
Ett skämt som man måste förklara faller ganska platt, eller hur?
Uppdatering: Jag hade dessutom hjälpt dem med en sak, så de kanske drog ytterligare växlar på min Jesusliknelse än vad jag själv gjorde. Att jag skulle vara Guds gåva till mänskligheten... eller något.
onsdag 8 december 2010
Jobbflytt
Äntligen slipper jag sitta och lyssna på renoveringsarbetet på våningen ovanför!
Halleluja!
Istället för att sitta bortom all ära och redlighet, i en folktom korridor, huserar jag nu i en glasbur i en korridor där folk passerar hela tiden och ser precis allt jag gör.
Det är så härligt tyst, men jag kan ändå inte låta bli att undra... Har jag hamnat ur askan i elden?
Halleluja!
Istället för att sitta bortom all ära och redlighet, i en folktom korridor, huserar jag nu i en glasbur i en korridor där folk passerar hela tiden och ser precis allt jag gör.
Det är så härligt tyst, men jag kan ändå inte låta bli att undra... Har jag hamnat ur askan i elden?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)