Ett nytt barn!

Idag fick jag ett brev från SOS-Barnbyar som berättade att mitt fadderbarn Segundo i Ecuador ska flytta från barnbyn. Hans pappa har fått ordning på sitt liv igen och kan nu ta hand om sina barn själv. Jag är naturligtvis glad för att Segundo fått tillbaka sin biologiska familj och släkt, men jag kommer också att sakna honom. Det har varit så kul att få foton och brev som visat hur han vuxit och utvecklats under dessa sex år som han varit en liten, liten gnutta "min".

Men världen är fortfarande full av barn i behov av någon som bidrar till att förse dem med livets nödtorft. En av dem heter Miriam, är elva år och bor i samma barnby som Segundo. Jag kommer i fortsättningen att vara hennes fadder istället och jag ser fram emot att få veta mer om henne. Fotot jag fått visar en liten, späd tjej med stort huvud och ett ansikte som ser betydligt äldre ut än en elvaårings.

Tänk om man var stormrik och kunde hjälpa många fler! Men om jag kan göra skillnad i ett enda barns liv är jag nöjd med det.

Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon. Tänk på det!