Melodifestivalen

Efter kvällens uppvisning har jag några förslag och några frågor.

Förslagen först: Olas och Salems frisörer, Lindas, Jessicas och Jennys stylister, Jennys koreograf och Frispråkarn - Byt jobb!!

Sen till frågorna: Varför hette Ekborgs låt The saviour och inte Il salvatore? Varför presenterades Pain of Salvation som ett band på fem pers när det var en som sjöng, en som klinkade på keyboard och en som stod nedhukad i spotlightskenet och gjorde just ingenting? Vad gjorde de två som vi aldrig såg?

För att recensera dem en och en:

Ola - Låten var ok men inte mer. Frisyren som sagt gräslig. Den ser ut som om han fick bråttom ur stolen och drog innan han var färdigklippt. Tighta skinnbrallor som hänger i skrevet får inga höga betyg av mig heller.

Jenny Silver - Urtrist låt, knäpp koreografi och kläder som såg ut att vara stulna av en mumie.

Linda Pritchard - Låten lät som ett mindre lyckat bidrag från Turkiet eller Grekland. Kostymen skulle för ett decennium sedan förmodligen fått rubriken "Nakenchock" men nu är vi så härdade att ingen bryr sig längre. Ful var den i alla fall.

Jessica Andersson - Svulstig tråkballad framförd i en klänning lånad av Morticia Addams.

Pain of Salvation - Satt och väntade på fyrverkerier, en refräng med tryck och framför allt hela bandet på scenen. Inget av det infriades. Inledningen lovade mer än låten kunde hålla.

Anders Ekborg - Trist låt men han har väldigt bra röst.

Salem Al Fakir - Jag gillar inte killen. Vet inte varför, men så är det. Därför är det lite svårt att erkänna att hans låt faktiskt var bäst.

Frispråkarn - Usch! Det räcker.

Nä, det kom inte så många pluspoäng från mig över huvud taget ikväll. För att säga något positivt avslutar jag med att säga att programledarna i alla fall var bättre än Petra Mede...

Uppdatering: Att säga kåta utan att skratta eller rodna - är det roligt?