Snart klart!

Nu är det färdigjobbat för i år. På min arbetsplats i alla fall. Än återstår ett och annat på hemmaplan, men även här börjar allt så smått falla på plats. Godiset är färdigt, mamma har bakat en massa, nästan alla julklappar är inköpta och de flesta är dessutom inslagna. Sweet!

Ikväll har vi haft en mysig middag med mamma, pappa, brorsan, svärmor och svärfar. Mamma stod för maten så det enda vi behövde ställa upp med var bordet och ätverktygen. Tänk att allt är så mycket godare när någon annan lagat det! Efter alldeles för mycket mat fyllde vi på ytterligare med julgodis. Det verkar smart att börja träna ett par dagar innan det hejdlösa frosseriet...

Imorgon förmiddag ska jag rya runt och ta hand om det som återstår innan jag kan luta mig tillbaka och jäsa. Sen hoppas jag att julefriden lägger sig likt snötäcket här utanför över hela tillvaron.

Nu - läggdags!



Jodå, frun har hittat stjärnfiltret på kameran...

Rubrikidé saknas!

Helgen i stugan var hääärlig. Det fejades, pyntades, fotades och latades om vartannat. Jag hann t o m se en liten glimt av solen i lördags. Mellan 11:45 och 12:15 var den uppe ungefär.

Igår kom jag hem med bloggabstinens och blev kallsvettig när datorn var helt död. Inte minsta lilla reaktion hur många gånger jag än provade trycka på powerknappen. Detta har dock min älskling Fixare-Frasse lyckats lösa idag.

Något som däremot var väldigt bra med gårdagen var att mamma och pappa kom hit. Jag och syrran och brorsan hade fixat en liten överraskningsmiddag för mamma eftersom hon fyllt år. Tyvärr kunde inte maken delta för han fick en släng av magsjuka.

Idag tog jag en långlunch för att åka ut på stan och shoppa med mamma, pappa och brorsan. Tio tändsticksaskar blev slutresultatet. På tre timmar! Då åt vi visserligen lunch också, men ändå. Pappa deklarerade vid ett flertal tillfällen att han trivs bättre i skogen och jag undrar om jag inte är böjd att hålla med... Jag som alltid har ÄLSKAT när det är mycket folk i farten och liv och rörelse. Är jag gammal nu?

Fredagsflex och julstuga

Smet ett par timmar tidigare från jobbet för att åka hem och packa. När maken kommer hem bär det äntligen iväg till stugan. Vi har inte varit där på en månad och jag längtar verkligen dit nu. Jag ska ägna hela halva helgen åt att städa och pynta inför julhelgen. Hemma kan jag vara lite återhållsam med dekorationerna, men i stugan går jag "all in". Gammalt, nytt, vackert, kitschigt och vissa rent fula saker i en salig härlig blandning. Ibland är more faktiskt more!

Ha en härlig helg! Det tänker jag ha.

Smarta jag

Har nyss varit och handlat i princip all julmat. Ja, åtminstone det som har tillräckligt lång hållbarhet. Tidigare år har jag kryssat runt med kundvagnen dagen före julafton tillsammans med resten av stan, trängts, svettats, glömt något och fått dra en blytung kundvagn en halv km tillbaka alt lämnat vagnen och blivit "bestulen" på den sista biten gravad lax av någon klåfingrig medshoppare, stått 45 min i kö till kassan... Ja ni fattar.

Men inte ikväll!

Jag seglade fram på ett nästintill folktomt Maxi i sakta mak och kunde välja och vraka. När jag kom till kassan var det ingen där förutom kassörskan som hälsade glatt. Nu behöver jag bara komplettera med lite mejerivaror och det kan jag i värsta fall göra på macken. Lovely!

Nu ska jag slå in lite julklappar. Sedan blir det nog en tidig kväll, förutsatt att jag inte får för mig att dra igång godisfabriken igen...

Vi ses!

Vafalls?

Lagade nyss middag och upptäckte att potatisskalaren var borta. Hur gick det till? Jag har haft den i ungefär 20 år och den har aldrig varit borta förr. Det är en sådan där gammaldags hederlig potatisskalare som ser ut ungefär såhär:



Det enda jag hittade efter att ha rotat igenom samtliga lådor var denna:



"Får väl duga" tänkte jag. Och precis där hade jag otur när jag tänkte! Det tog dubbelt så lång tid och blev kvar hälften så mycket potatis som med min riktiga skalare. Dessutom gjorde jag illa mig på den flera gånger för den är infernaliskt vass. Lose-lose-situation kan man säga! Jag är övertygad om att den är felkonstruerad.

Jag vet inte om den någonsin har tjänat som potatisskalare, men i så fall är det slut med det nu! Härmed förpassar jag den från köket till badrummet, till ett liv i evig fördömelse där den allenast skall betjäna mina hälar.

Så!

Hos farbror doktorn

Javisst ja! Jag var ju hos läkaren idag för att få ett utlåtande om mitt epikutantest. Han konstaterade också att jag har en måttlig nickelallergi, men att det inte är p g a den jag har haft eksem på operationsområdet och att jag inte är överkänslig mot något annat av de testade ämnena. Vad eksemet berodde på kunde han däremot inte svara på. Ett medicinskt mysterium helt enkelt! Men eftersom det var lättbehandlat och är borta nu spelar inte orsaken så stor roll. Kommer det tillbaka vet jag ju vad jag ska göra.

Ibland är det nog bäst att inte ha alla svar. Tänk om det skulle visa sig att jag är allergisk mot chips! Eller böcker! Eller snus! Skulle jag tvingas sluta med dem då?

Hemska tanke!

Min Önskelista

Kära tomten!

I år har jag varit ganska snäll och jag har ätit upp några grönsaker... Detta är vad jag önskar mig rent allmänt till jul:

• Världsfred
• Mat, rent vatten, husrum, kläder, sjukvård och framför allt kärlek till alla människor
• Samma som ovan (utom kläderna) till alla djur
• Slut på miljöförstöringen

För egen del skulle jag vilja ha:

• "No-more-cancer"-garanti
• Långt hår
• Min gamla figur tillbaka
• En fantastisk sångröst

Om något av ovanstående mot förmodan skulle vara för svårt går det alltid bra med en bok!

Bästa hälsningar från mig.

Ur led är tiden

Eller åtminstone min uppfattning om den.

Steg upp kl 06:00 i morse efter att ha somnat vid 01:00 och sedan sovit i halvtimmesintervaller. Jag är så täppt i däsad att jag vaknade flera gånger av att jag antingen hade stängt munnen och inte kunde andas eller av att jag hade haft munnen öppen så länge att den hade torkat ut och det sved i halsen.

Imorgon ringer väckaren 06:00 igen. Då kan man undra hur fiffigt det är att börja koka smörkola vid tiotiden på kvällen. Jag bestämde mig i alla fall för att inte hålla Leilas nivå och slå in var och en i smörpapper eftersom det sannolikt skulle ha tagit halva natten. Jag hällde rasket i knäckformar istället. Snabbt och rappt! Nu står de ute på kylning och med tanke på temperaturen bör det gå fort. Sedan ska de bara förpackas på lämpligt sätt och efter det är det gå-och-läggdags!

Buenas noches!

Boktipset

Ni-na-ni-na-ni-na-na-ni-na-na-na-ni-na...

Läser just nu en spännande bok av Hannah Nyala som heter "Lämna inga spår". Den handlar om en kvinna som vanligtvis arbetar i ett sök- och räddningsteam i Wyoming men som i boken befinner sig i Tanamiöknen i Australien. Hon blir p g a diverse omständigheter lämnad ensam, i princip utan vatten eller mat, och har ca 30 mil till bebyggelsen. Boken handlar dels om hur hon praktiskt hanterar sin extrema situation, men även om mänskliga relationer och om vilken inverkan vår attityd har på vår möjlighet att överleva.

Läs den!

Riktig vinter och en efterlängtad comeback

Inte nog med att det snöade hela dagen igår - det är galet kallt nu också. Termometern visar -12 grader och jag sitter och myser vid DVD-brasan med fleecejacka och luddiga tofflor. Hemma i Lappland är ju tolv ynka grader rena blidvädret, men här vid kusten känns det betydligt kallare. Hur som helst är det härligt i jämförelse med det mörka, blöta slask som vi dragits med hela hösten.

Idag slapp jag sitta ensam i korridoren. Min "granne" kom tillbaka från en liten semester i Finland och jag gjorde mig en massa ärenden (såväl riktiga som påhittade) till hennes rum för att prata lite strunt. Jag har ju suttit tyst i två hela dagar, så gudarna ska veta att jag har en massa uppdämt babbel som bara måste ut. På eftermiddagen gick hon en sväng till arkivet för att hämta en del efterfrågat material. Hon höll sig borta ända tills det var dags för mig att gå hem.

Vilken tur att jag har så många roliga saker kvar att berätta för henne imorgon!

GRATTIS MAMMA!

Idag fyller min gulliga mamma år. En grattiskram och några blommor på födelsedagen från mig till dig.

Saknar mina fruar men håller till godo med Bridget

Eftersom det är säsongsuppehåll för de galna fruntimren på Wisteria Lane tittar jag på Bridget Jones istället. För sisådär femtielfte gången. Efter att ha läst boken ett par, tre gånger. Spännande! Hur ska det gå? Hur ska det sluta?

Men hon är ju bara för rolig den stackars kvinnan. Lite läskigt välbekant också emellanåt. Hmmm, jag undrar vem hon påminner mig om?

Jag hissar och dissar

Dagens hiss: Det har snöat hela dagen och gör så fortfarande! Jag gillart! Det gör lilla hunden också.



Dagens diss: Har varit ensam i korridoren på jobbet hela dagen. Tyst, trist och tråkigt.

Vilka hjältar!

Jag vet inte riktigt vem av alla dessa hjältar jag är mest imponerad av. Alla har uträttat fantastiska ting och naturligtvis fick var och en av dem mig att gråta. Coolast av alla var i alla fall Sam och Stina Dahlgren. Vilka människor!

Min egen mest heroiska insats idag var när jag talade om för en gammal man att han inte kunde göra postärenden i en smörgåsbutik. Var han däremot kunde göra det visste jag inte. Är det någon som egentligen vet var posten finns idag?

Mindre stolt är jag över att jag helt ofrivilligt rapade rätt i örat på en stackare i IT-supporten på jobbet... Jag satt med headsetet på och väntade på att han skulle installera Adobe Reader på min dator. Plötsligt gäspade jag stort och mitt i gäspningen kom ett riktigt oljud. Killen fnissade i andra änden av tråden och frågade om jag "hade nyätit".

Note to self: Tryck in sekretessknappen nästa gång du väntar i luren.

Oh-my-God-TV

Jag gillar att titta på "gråtprogram" och eftersom jag, som jag tidigare nämnt, är väldigt lättrörd finns det många sådana. Maken kallar dem för Oh-my-God-program (syftar på vad alla säger i "Extreme Home makeover" som jag alltid gråter floder till [trots att jag egentligen tycker att det är übersliskigt amerikanskt]). Ett annat exempel är "Spårlöst" och ibland funkar t o m vilket sportevenemang som helst...

Laddar nu inför ett av de främsta Oh-my-God-programmen av dem alla: Svenska hjältar-galan.

Här ska gråtas!

Skum gåta

Vid lussefikat igår hittade S på en gåta. "Vilken gubbe är det som är skum men som barnen älskar?" Jag gissade på Peddo-Göran som bjuder på godis bakom skolan.

Det var fel!

Nä, man får verkligen inte skoja om sånt, men här var det liksom öppet mål...



Bild lånad från Gottelisa

Nickelallergi

I morse var jag på återbesök på hudkliniken. Efter det att tejpremsorna åkte av i lördags har det varit lite rött och kliat på en prick. Det visade sig alltså vara "nickelpricken". Där ser man! Jag har aldrig reagerat på nickel som bara legat mot huden tidigare. Däremot har det ibland kliat när jag använt örhängen som inte varit i guld eller sterlingsilver.

Inget av de andra ämnena gav någon reaktion, så läkarens teori om att jag skulle vara allergisk mot materialet i protesen eller protesfickan verkar alltså inte stämma. På torsdag är det dags för återbesök, så då får jag väl se hur vi ska gå vidare med detta.

Blir så less!

Vad trist det är att ha tusen idéer och noll energi att genomföra dem. Jag vill göra roliga julkort och har allt material jag behöver men kommer mig inte för att sätta igång. Tänker mest på hur jobbigt det blir att plocka bort allting sen när jag är klar... Positivt tänkande, jorå!

Lucia-/tredje adventsfika

Idag har jag varit på Maxi och tittat/lyssnat på ett luciatåg från tjejernas skola. T var en söt tomtenissa. Jag försökte filma men en stor karl kom och ställde sig precis framför mig. Jag tog några steg åt vänster, karln likaså. Jag gick åt höger... tja jag behöver väl inte fortsätta? Jag tror att han var utsänd för att pröva mig!!

Sen blev det fikamys och ytterligare en sats Rocky Road som nu står på kylning på altanen.

Nä nu ger jag mig!

Har "monterat" och klätt granen med hjälp av S. Slagit in alla julklappar jag köpt hittills och tvättat en maskin. Det är ju himla bra att ha ambitioner, men man måste anpassa sig till sin förmåga. Försöka låta bli att ha dåligt samvete över det som inte blev gjort och istället glädjas över det som faktiskt hanns med! Slår mig för bröstet och konstaterar att jag trots allt är rätt duktig! =)


Den är såå mycket finare än vad bilden berättar!

Nu är det läggdags! God natt!

Buona fortuna Andrea e Laura

Idag gifte sig vår vän Andrea med sin Laura utanför Milano. Så roligt det hade varit att få vara med på ett genuint italienskt bröllop! Jag önskar dem all lycka i världen!

Ytterligare en bit på väg

En sats Rocky Road är färdig. Jag gör en enligt originalrecept och en där jag byter ut nötterna mot corn flakes eftersom minsta tjejen eventuellt är allergisk mot vissa nötter. Notera den alternativa adventsljusstaken. Ser spretig ut, men IRL är ljusen raka och snygga! =) Den mystiska orben i högra hörnet känner jag dock inte igen...



Granen och pyntet har burits ner från vinden. Nu återstår bara det "roliga" arbetet att frisera grenarna som tryckts ihop i sin låda i flera år.



Pheew... Bara att hasta vidare!

Currysås, någon?

He he ibland blir det lite tokigt när man är receptvägrare och improviserar i köket.

Skulle göra currysås till kycklingen och satte "en klick" smör i en kastrull. Vispade ner "en gnutta" mjöl och tyckte att det verkade rätt tunt. Vispade ner lite till och sedan ytterligare lite till. Hällde i mjölk och lite grädde. När det kokade ordentligt blev det tjockt. Rejält tjockt! Fick späda med mer mjölk och sedan ännu mer mjölk... Nu har vi tryckt i oss currysås som galningar och ändå finns det ca en halvliter kvar.

Någon som är sugen?

Smurfar

Har ju glömt att visa de tre söta smurfarna som tittade in igår.



De vann sjätte pris för bästa utklädnad i skolans Luciavolleyboll.

Godisfabriken

Här ska smältas, skalas, hackas, kokas, röras. Rocky Road, Cornflakes crisps, Smörkola (naturell) och Saltlakritskola (jag doppar den inte i choklad utan låter den vara som den är) står på menyn. Undrar hur många sorter jag hinner med ikväll?

Jag är fri!

Tejpremsorna är borttagna. Jag kan röra mig fritt. Jag kan andas som vanligt. Hurra!


Shit vilka love handles jag har fått!

Tiden går...

...och här sitter jag och tittar på damernas andra storslalomåk. Det enda jag kan bocka av från min lista är skjutsningen. Om en kvart måste jag åka och hämta lilla damen igen, så det är väl ingen idé att dra igång något nu?

Men ikväll, då rackarn! Flitens lampa ska lysa! Johoo då!

Nedräkning

Om fyra timmar och tjugo minuter får jag ta bort tejpremsorna från ryggen.

Tur att den inte är så hårig!

Planer för dagen

Det blev en relativt tidig morgon tack vare min stora pälskling. Han börjar bli gammal och måste ut och kissa oftare än förr. Eller så är han bara lite kärlekskrank, trots sin höga ålder, och vill ut och ragga brudar.

Nu är frukosten avklarad och jag ska ta itu med dagens långa aktivitetslista:

Tvätta, skjutsa T till ridningen, hämta lite prylar hos lillebror, shoppa ingredienser till julgodis, göra julgodis, städa, hämta granen från vinden, klä granen, slå in julklappar...

Ska nog bara vila en liten stund först!

Gamla vänner

Vad det är roligt att prata med "long lost friends" ibland. Det har jag gjort ikväll och det var synnerligen uppskattat. Facebook fyller faktiskt en funktion även i mitt liv!

Tårdrypande final

Nog för att jag alltid varit väldigt lättrörd, men nu börjar det bli löjligt!

Tårarna trillar. Det är så vackert! :)

Grattis Erik!

Idol

Jag har egentligen aldrig tvekat, men efter kvällens uppvisningar är jag helt säker på att Erik får min (-a) röst (-er). Däremot är jag inte så säker på att jag gillar "Higher". Lite tråkig tycker jag nog att den är. Men å andra sidan... Ingen vinnarlåt har ju varit speciellt bra under de år Idol har gått. Ballader i all ära, men nog vore det härligt med en låt à la "Run to the hills", "Thunderstruck" eller "Highway to hell". Fast det förstås - hur bra det blir beror ju mycket på den som ska framföra den. Det kräver sin man/kvinna!

I vilket fall är jag helt säker på att Erik hade axlat vilken som helst av de ovan nämnda låtförslagen.

Uppdatering: Ja en av dem har han ju redan sjungit, kom jag på, och med den äran!

Murphys lag

Jag refererar ofta till Murphys lag när saker går åt helskotta, men vad Murphys lag egentligen är har jag inte haft en aning om. Förrän nu.

Enligt Wikipedia har lagen fått sitt namn av Edward A Murphy Jr, en ingenjör som experimenterade med raketslädar i USA:s flygvapen på 40-talet. Hans arbetslag försökte eliminera alla möjligheter för de tekniska anordningarna att misslyckas. Den ursprungliga formuleringen var: "Om det finns två eller fler sätt att göra något, och ett av dessa sätt leder till en katastrof, så kommer någon att göra det på det sättet." Lagen ska alltså ses som en riktlinje för ingenjörer inom bl a maskinteknik att konstruera tekniska system så att felaktiga resultat blir uteslutna. Kallas också defensiv design.

Hmmm... Detta betyder alltså att jag helt felaktigt skyllde på stackars Murphy härom dagen när handtaget på durkslaget gick sönder och makaroner för ett helt kompani åkte ut i slasken! För det finns väl ändå bara ett sätt att hälla pasta i ett durkslag på. Men om det inte var Murphys fel, vems var det då? Newtons? Einsteins? Galileis?

För det kan väl aldrig bara handla om helt vanlig "SBS*"?

* Skit Bakom Spakarna

Tre dagar

De tre senaste dagarna i korthet:

I onsdags var det julfest med LC. God mat och trevligt sällskap. Fick en julklapp som först fick mig att tänka: "Ööhhh... Bröst?" Lite fixerad just nu kanske? Det var ljusstakar...



Granen stod grön och grann i stugan



På torsdag var jag på hudkliniken för ett epikutantest. Detta innebär att jag fick 65 st ämnen fasttejpade på ryggen för att se om jag är allergisk mot något av dem. Detta i sin tur innebär att jag har hela ryggen full med 4 cm breda tejpremsor som ska sitta kvar i 48 timmar. Bara detta faktum kan ju utlösa allergiska reaktioner...

Senare gjorde vi pepparkakshus på jobbet och åt god mat.

Så idag var det dags för avslutning i min rehabgrupp. Vi summerade vad vi pratat om och konstaterade att vi alla har haft stort utbyte av att få träffas och prata med andra med liknande erfarenheter. Vi kommer säkert att träffas igen, för vi har haft så trevligt ihop.

Eftermiddagen spenderade jag med att julklappsshoppa. Nu är jag en liten bit på väg i alla fall! Gött!

Nu väntar jag på Idol. HEJA ERIK!

Visdom i ovanlig förpackning

I Frankrike finns tydligen ett talesätt som lyder ungefär "Livet är en lök som man gråter när man skalar".

Tänk vad man kan lära sig av tv-serier en sen kväll! (I det här fallet "Brothers and Sisters").

Köttbullar och julstjärnor

Nu har jag trillat och stekt köttbullar för glatta livet. Imorgon är det dags för julfest med mina eLCor och jag är köttbulls- och prinskorvsansvarig. Momentet slakta grisen och stoppa korven skippade jag. Man får ju inte ta ut sig!

I fönstret lyser vår nya julstjärna.

Fasettslipat och pärlor.

Glitter och glamour.

I äkta plast.

Jag gillarn!

Spegelspöken och läskiga möten

De senaste dagarna har jag varit lat. Jag har åkt hiss istället för att ta de 85 trappstegen till mitt kontor. Idag sjöng lysröret i hissen på sista versen. Det var mestadels mörkt, men ibland blixtrade det till. Mycket är jag rädd för, men inte hissar, så det bekom mig inte att det skulle vara lite svart. Klev in och passade på att kika i spegeln när det blixtrade. Plötsligt tänkte jag "tänk om jag ser ett till ansikte i spegeln nästa gång det blixtrar!". Då blev jag så rädd att jag nästan bankade på hissdörrarna innan jag kom upp till min våning. Hå hå ja ja, man har inte roligare än man gör sig på jobbet.

På eftermiddagen hade jag ett möte som skrämde mig nästan lika mycket som det imaginära spegelspöket. Det visade sig dock vara en helt ogrundad rädsla och allt förlöpte väl. Tänk att jag alltid ska vara så nervös inför att träffa "högt uppsatta" personer. De är ju bara människor de också! Det där välbekanta tricket att man ska föreställa sig att publiken man talar för sitter naken fungerar inte på mig. Fnitterattacker imponerar sällan på högdjur!

Att handla rätt...

Parisare V
Dressing V
Falukorv V
Vitt bröd V
Prinskorv V
Strips V
...
Dietist ?

Sjukhusrace

Idag har jag sprungit runt som ett skållat troll. Först jobbet, sen onkologen, sen fyslab för ett EKG, onkologen igen för provtagning, jobbet igen, onkologen igen för behandling... Ja, ungefär så!

Fick Herceptin för 14:e gången (av 17).

Det ser ut så här:



och serveras här:



EKG:t var normalt och proverna ok. Mitt Hb vill inte riktigt gå upp än (108 idag) men det ger sig väl med tiden. Det är rätt skönt att veta att tröttheten inte bara är lathet!

Efter cocktailen gick jag tillbaka till jobbet och hade telefonmöte. 15 pers i varsin lur är inte en optimal mötesform om ni frågar mig!

Ömhetsbevis och TV-kock

Idag har jag sett filmen "Ömhetsbevis" för första gången. Den är ju bara 26 år gammal, så varför stressa? Jag kände igen en massa, så jag har nog zappat förbi den några gånger men som sagt aldrig sett den i sin helhet. Shirley MacLaine är en av mina favoritskådespelerskor. Hon är så fantastiskt rolig! Filmen då? Ja den var rätt söt, bitvis väldigt rolig och sorglig i slutet, men nog har jag sett bättre!

Nu tittar jag på Per Morberg som lagar mat. Han är så härligt ofräsch när han kockar! =)

Att helga vilodagen

Golvet är skräpigt, tvättkorgarna svämmar över, köket är ett katastrofområde och här sitter jag. Nyss uppstigen ur sängen.

Eländet ligger nog kvar imorgon också!

Jag erkänner!

Jag är en bloggoholic! Det första jag gör när jag sätter mig vid datorn är att kolla in alla bloggar jag följer. Det är många, så det kan ta ett bra tag! Vissa läser jag för att jag är genuint intresserad av vad skribenten har att säga, t ex Underbaraclara. Andra kollar jag in i rent vetenskapligt syfte. Att vissa fjortistjejer kan tjäna ohemula pengar på att kasta skit på andra, visa upp sina restylanläppar och skryta om hur rika de är fascinerar mig. Dem tänker jag dock inte länka till.

På min digra lista finns också några kändisar med. Speciellt två personer har jag fullständigt ändrat uppfattning om sedan jag började läsa deras bloggar: Magdalena och Hannah Graaf. Skam till sägandes trodde jag att de var två ytliga, lite blåsta bimbos, men ack så fel jag hade. De verkar vara väldigt smarta, varma och framför allt vanliga tjejer. Vad härligt det är att upptäcka att ens fördomar verkligen kommer på skam ibland!

En av mina absoluta favoriter är Mona. Vi har samma typ av humor och jag kan skratta mig fördärvad åt hennes inlägg.

Jag märker också att eget bloggande kan vara ganska beroendeframkallande. Även om jag förmodligen inte har särskilt många läsare är det roligt att skriva. Om inte annat är det en dagbok som jag själv kan läsa i framtiden.

Andra föreställningen...

...var väldigt bra den också! Några av numren var utbytta, så det blev inte en exakt upprepning av den första. Trevligt! Jag filmade och fick i uppdrag att även få med bonusdotterns kompis. Problemet var bara att jag inte hade glasögonen med mig och därför såg jag inte var hon var på scenen. Jag fick helt enkelt chansa och filma allihopa och hoppas på det bästa. När jag kom hem och tittade på filmen upptäckte jag att jag faktiskt lyckades få med henne när hon stod längst fram på scenen. Ibland ska man ha tur!

Jag och barnens mamma konstaterade att dans är himla kul och att vi kanske borde börja vi också. Hon föreslog balett, men jag är tveksam...

West Side Story

Nu har jag varit och sett en dansshow med en massa duktiga och gulliga ungdomar. Speciellt en av dem förstås! =) Båda tjejerna dansar - den ena hip hop och den andra discojazz - och idag var det dags att visa upp vad de sysslat med under terminen. Eleverna på dansskolan framförde olika nummer i olika dansstilar baserat på musikalen West Side Story. Tråkigt nog var inte båda flickorna med i samma föreställning utan i varsin, så senare ikväll ska jag gå och se samma show igen men med andra dansare. Men i och för sig... Det var ju så trevligt så det gör egentligen inget att det blir en repris.

Vädret här är skrutt igen. Plusgrader och regn kan ju få vem som helst att tappa julfeelingen fullständigt. Jag måste nog köpa mig lite snöspray. Ni vet sådant som man dekorerar fönster med. Då ser det vintrigt ut när man är inomhus i alla fall. Smart! Dessutom borde det matcha min DVD-brasa...

Vinterlängtan

Åh vad jag önskar att det kom lite snö! Jag befinner mig ju faktiskt i Norrland och det är dessutom december, så det är väl inte för mycket begärt? Hela november har regnat bort men nu är det åtminstone minusgrader. Frost är visserligen lite vitt och mycket vackert, men tacka vet jag riktig vinter! Så här ser utsikten från vardagsrumsfönstret ut i mammas och pappas stuga i februari. Underbart!

Sexprat och tomteverkstad

På fredagar jobbar jag inte. Då träffar jag istället några andra kvinnor som också har haft bröstcancer. Gruppen leds av en sjuksköterska och en kurator. Varje gång har vi ett speciellt tema som vi diskuterar omkring. Dagens var "Sex och cancer". Intressant!

Efter allt pratande pysslar vi och idag fick vi prova på ett lite speciellt hantverk. Exakt vad det var kan jag inte avslöja än, för någon som kanske läser här ska få slutresultatet i julklapp. Men attans så roligt det var! Till våren ska jag absolut gå en kurs och testa lite fler tekniker.

Nu har jag fått tillräckligt med inspiration för att fortsätta tomteverksamheten på hemmaplan. Här ska skapas!

Morgonstund har vin i mun?

Vaknar 06:30 av att maken frågar "Vad har du gjort med vinet?". Vilket vin? Vad ska han med det till vid den här tiden? Vart är han på väg? Många frågor susade runt i huvudet, men det mest intelligenta som kom ur munnen var "Vaaa?". "Var har du Otrivinet?" frågar han igen. Aha! Nässprayen! Ja, den kan man däremot behöva en förkyld fredagsmorgon på väg till jobbet.

Därmed försvann min sovmorgon, men det gör inget. Ibland är det skönt att hinna sätta sig en stund och bara titta ut genom fönstret.

I TV-brasans sken

Något av det kitschigaste jag vet är bras-DVD:er. Trodde aldrig att en sådan skulle komma över tröskeln här hemma, men för ett tag sedan köpte jag en ändå. Sedan dess har den gått varm (?) och jag erkänner: Jag älskar min bras-DVD! I brist på äkta vara alltså. Att den dessutom har juligt pianoklink i bakgrunden gör den bara trevligare. Köp en vettja!